Löparknä är något som drabbar framförallt löpare, cyklister och personer som tränar i andra konditionssporter. Man undviker besväret genom vila och stretching.
Man kan få en inflammerad och irriterad knäskål genom att överbelasta knäet. Genom friktionen som uppstår på knäet när man böjer det så kan det uppstå smärta. Smärta i knäet beror på en inflammation som är orsakad av att man överbelastar bindvävshinnan som är till för att stabilisera knäet.
Symtom på löparknä
Symtomen man kan få är en stickande smärta som är lokaliserad just över knäledens utsida. Den kan även sträcka sig utefter hela överbenets utsida. Ibland får man även en svullnad och förtjockning av bindväven på utsidan av knäet.
Varför får man löparknä?
På lårbenets utsida finns det en så kallad bindväv. Bindväven är fäst på höftbenet och även på skenbenet. I samma höjd som knät sitter så finns ett utskott från lårbenet där bindväven glider fram och tillbaka över när knäet böjs. Varje gång som bindväven åker över denna knöl så uppstår det friktion. Om man felbelastar knölen så leder det till att bindväven blir skadad. Men det kan även uppstå inflammation och irritation i de mjuka delarna under bindväven. Dessa irritationerna är de som orsakar smärta.
Ofta får man löparknä när man tränar hårt, dock så finns det vissa sporter som där riskerna är större. Till exempel ökar risken för löparknä när man springer mycket i backar och det finns även anatomiska faktorer som för höga eller för låga fotvalv.
Hur ställer man diagnosen löparknä?
När man diagnoserar löparknä gör läkaren en undersökning av knäet och även benet. Undersökningen gör man med olika provokationstester. Ibland röntgas knäet för att kunna utesluta andra skador. Hittar man ingenting på själva skelettet kan man få göra en MRI, det vill säga en magnetkameraundersökning. Med hjälp av en MRI kan man på ett bättre sätt se mjukdelar än vad man kan under en vanlig röntgen.
De allra flesta personer med löparknä, hela 94 procent, blir av med sina besvär genom vila, stretching och sjukgymnastik. En del behöver en kortisoninjektion för att bli av med sitt löparknä. I mer sällsynta fall går besvären inte över av sig själv och då kan en operation krävas. Under operationen så förlänger man bindväven.
Behandling och förebyggande av löparknä
Det som man oftast behöver göra vid tillståndet är att korrigera felinställningen av fot, vrist och underben. Detta gör man genom att tillverka ortopediska skoinlägg. Man masserar och töjer även det långa bindvävsstråket på lårets utsida.
Man kan förebygga löparknä själv genom att alltid värma upp ordentligt före träning samt genom att stretcha efteråt. Fotriktiga skor kan även hjälpa till att korrigera om man har olika längd på sina ben. Förutom det gäller det att inte överbelasta området för mycket genom träning. Backlöpning och löpning på hårt underlag bör man vara försiktig med.
En gemensam nämnare man har sett vid löparknä är för höga eller för låga fotvalv. Med hjälp av ortopediska skoinlägg, så kallade iläggssulor, kan man korrigera problemet. Det är bra om inläggen är styva och stödjande men ändå sviktande och att de tillåter en naturlig fotrörelse.