Schizofreni

Schizofreni är både den vanligaste och även den mest mytomspunna av psykossjukdomarna. Schizofreni är ett handikapp som man med rätt behandling kan leva ett bra liv med.

Sjukdomen drabbar lika ofta män som kvinnor men insjuknandet hos män sker ofta i 20-25 årsåldern, medan det hos kvinnor är vanligare att insjukna i åldern 25-30 år. 

10 saker du bör veta om schizofreni »    Sponsrad länk

Orsaker till schizofreni

I dagsläget har man ingen entydig förklaring till orsakerna bakom schizofreni. Vad man däremot kan peka på är ett flertal riskfaktorer som innefattar både ärftlighet och miljö. Riskfaktorerna varierar från person till person och kan även samverka med varandra och sjukdomsbilden blir därför mycket individuell. 

Ärftlighet. Man vet att om schizofreni förekommer i släkten ökar risken att insjukna även om detta inte är avgörande. Hur stor risken är beror på samverkan mellan andra riskfaktorer men man vet dock att risken ökar om till exempel bägge ens föräldrar är drabbade jämfört med om bara en förälder är drabbad.

Miljö. Under begreppet miljö samlas en rad riskfaktorer. Det kan handla om stress, utmattning och sociala omständigheter men även drogmissbruk. Kombinerade riskfaktorer som sociala problem och drogmissbruk ökar risken att drabbas och medför att behandling av schizofreni bör vara individanpassad och inkludera både psykosocial samt medicinsk behandling.

Man vet att det vid schizofreni förekommer över- och/eller underaktivitet i vissa nervbanesystem och att mängden av så kallade signalsubstanser är förändrad. Signalsubstanserna behövs för att du ska kunna ta emot, bearbeta och använda information och om dessa hamnar i obalans riskerar du att få psykotiska symtom. 

Att hamna i psykos

Vid en psykos är uppfattningen om det egna jaget förvrängt. Det finns en tunn, oskarp gräns mellan egna tankar, syn- och hörselupplevelser som i förlängingen leder till en ”skrämmande värld” för den som är drabbad.

Det kan vara svårt att uppfatta tecken vid en psykos, dessutom är det vanligt att den drabbade inte anser sig vara sjuk. Det finns några varningstecken att hålla ögonen på:

• man upplever sig ha unika egenskaper
• hör röster som ingen annan hör
• tror sig kunna påverka andras tankar eller att ens egna tankar blir påverkade
• är labil i humöret
• hygienen och maten blir eftersatt
• får svårigheter att hänga med i skolan/på arbetsplatsen
• får ångest
• får tankar på att inte vilja leva
• får icke verkliga syn-, lukt- och hörselupplevelser
• får svårigheter att ta emot, bearbeta och ge information
• får funktionsstörningar som leder till problem i det dagliga livet
• blir mer sårbar
• blir mer försjunken i sig själv
• får sömnsvårigheter
• drar sig undan sociala sammanhang

Om du misstänker att ditt eller någon annans beteende inte är normalt och du känner igen ett eller flera varningstecken, kontakta vården. En psykos kan pågå i veckor, månader och ibland år. Psykosen delas ofta i faser; en förebådandefas som är den långvariga, en prepsykotisk fas där känslor förstärks och verklighetsförankringen går förlorad och slutligen en fas där psykosen tar över hela verkligheten och livet. Under de olika faserna förändras ofta sömnbeteendet och känslan av paranoia förvärras gradvis.

Symtom vid schizofreni

Symtomen vid schizofreni delas in i två delar, positiva och negativa symtom. Positiva i det här fallet betyder inte "goda" eller "bra" symtom utan innebär att någonting läggs till, exempelvis hallucinationer. Negativa symtom innebär tvärtemot att något går förlorat, till exempel socialt engagemang.

Psykos vid schizofreni kan drabba olika, för några är det något som sker en gång i livet medan andra drabbas av långvarig sjukdom som enbart kan hållas efter genom medicinering. Det finns två faser av schizofreni, akut fas och sen fas.

Akut fas. När man har gått in i en psykos och inte söker behandling kan psykosen utveckla sig och bli alltmer akut. Tillståndet kan leda till bestående skador på hjärnan samt våldsamhet som självmordsbenägenhet och därför är det viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt. När de positiva symtomen, som hallucinationer och vanföreställningarna eskalerar ökar också risken för att den drabbade blir våldsam. Det är ofta i det akuta skedet som en person som drabbas av schizofreni kan vara våldsam även mot andra och utgöra en fara inte bara för sig själv. Även här ökar risken om det har funnits tidigare tendenser till våldsamhet. Det är inte ovanligt att oroligheten och sömnstörningarna blir värre vilket i sin tur förvärrar sjukdomstillståndet i den akuta fasen. Här är behandlingen ett gott omhändertagande samt antipsykotiska läkemedel. 

Den sena fasen. När de akuta symtomen har klingat av genom behandling kommer nästa fas som består av att motverka att psykosen kommer tillbaka. Behandlingen utgörs av antipsykotiska läkemedel som (enligt Socialstyrelsen) är hörnstenen i behandling av Schizofreni men de flesta patienter behöver också betydligt stöd och tilläggsbehandling, till exempel terapi och samtal för att få vardagen att fungera i denna fas av sjukdomen. Schizofreni behöver ofta behandlas under flera år och om personen slutar med medicineringen återkommer symtomen, därför är det viktigt att följa den rekommenderade vårdplanen och läkemedelsordinationen.

Diagnos schizofreni

För att ställa diagnosen schizofreni, och även utesluta andra sjukdomstillstånd och psykotiska tillstånd kombinerar man samtal, observation och fysisk undersökning. Det kan även förekomma datormografisk undersökning, EEG och psykometrisk funktionsbedömning av kognitiva funktioner. Eftersom en tidigt insatt behandling även anses förbättra prognosen är det viktigt att så snabbt så möjligt ställa diagnosen.

Beroende på vilket diagnosverktyg läkaren använder kan det variera hur lång tid de upplevda symtomen behöver pågå innan diagnosen schizofreni kan ställas. Generellt gäller dock att en viss kombination samt kontinuerliga sjukdomstecken ska ha pågått under minst ett halvårs tid innan diagnosen schizofreni ställs. 

Delar som ingår i utredningen:

Social utredning – som handlar om förlossning, uppväxt och utveckling, familjesituationen, skolgången, intressen, studier och arbete

Psykiatrisk utredning – undersöker sjukdomstecken, symtom, förlopp och aktuella problem

Somatisk utredning – innefattar kroppslig undersökning, blodprover och hjärnröntgen

Psykologisk utredning – innebär olika tester för bland annat minne, uppmärksamhet, personlighet och intelligens

Funktionsutredning – här gör man olika tester för att se hur man klarar av att utföra vardagliga aktiviteter, som att sköta hygienen, och laga mat men man tittar även på känslor och beteenden

Omvårdnadsutredning – går ut på att undersöka behovet av omvårdnad och titta på hur livskvalitén ser ut

När diagnosen är ställd kan man påbörja behandling och bygga upp en vårdplan beroende på varje persons individuella behov. Det är viktigt att ställa diagnosen eftersom det är en förutsättning för att få rätt behandling och hjälp. 

Behandling vid schizofreni

Behandling och vård av patienter med schizofreni är baserat på individuella behov anpassas med målet att minska symtomen, höja funktionsförmågan, minska återinsjuknandet och höja livskvaliteten för den drabbade. Man kan säga att det ingår tre delar i behandling av schizofreni, vårdplanering, läkemedel och psykosociala insatser. De sistnämnda är under utredning och därför kommer vi bara beröra de två första. 

Tanken med vårdplanering är att det är viktigt att du som patient är delaktig i din vård och behandling. Detta inkluderar även ofta anhöriga.  Vårdplaneringen ska klargöra resurser, behov, problem och mål och även etablera vem som är ansvarig för de åtgärder som ingår i vårdplanen. Vårdplanen är ett dokument som används av vården i arbetet med behandlingen. Vårdplanen kan även ingå i så kallad LPT eller HSL. Dessa är enligt lag reglerade åtgärder, LPT innebär en skyldighet från vårdens sida att kontakta närstående och vid behov socialtjänsten medan HSL förutsätter att du som patient ger ditt medvigande till detta. 

Läkemedelsbehandling vid schizofreni

Läkemedelsbehandling vid schizofreni syftar till att lindra symtomen. Olika läkemedel har olika syften vid behandling av schizofreni och det är viktigt med följsamhet till behandlingen, det vill säga att kontinuerligt ta sin medicin, något som också kan vara nödvändigt för anhöriga att vara delaktiga i då medicinen många gånger lindrar och förebygger återinsjuknande. Det kan därför vara en fördel att ta läkemedlet mer sällan via injektion som har depåeffekt.

Antipsykotiska läkemedel

Antipsykotiska läkemedel används för att lindra symtomen i såväl akut fas som underhållsbehandling. Målet är bland annat att lindra symtomen, minimera stress och minska risken för återinsjuknande. Antipsykotiska läkemedel minskar effekten av dopamin, något som det tycks finnas ett överskott av vid psykotiska tillstånd. 

Antipsykotiska läkemedel ges som tablett, mixtur (flytande) eller depåinjektioner (spruta). Det är viktigt att ta sina läkemedel regelbundet då antipsykotiska läkemedel både förhindrar att symtomen blir värre och förebygger dem från att komma tillbaka. För att inte glömma kan man ta hjälp av dosetter och apodos.  Apodos föreskrivs på dosrecept för en viss period, 14 dagar, och fördelas i dosförpackningar så du enkelt håller ordning på dessa. En depåinjektion ges som spruta ungefär varannan till var fjärde vecka och verkar långsamt i kroppen. 

Lugnande och sömngivande läkemedel 

Eftersom sömnen påverkas vid psykos är det viktigt att återställa dygnsrytmen. Det kan man göra genom lugnande eller sömngivande läkemedel som hjälper till att ge bättre förutsättningar för en god natts sömn.

Biverkningar vid läkemedelsbehandling

Olika läkemedel påverkar människor på olika sätt. Antipsykotiska läkemedel är inte beroendeframkallande men däremot kan det uppstå biverkningar som muntorrhet, dåsighet och viktökning.

Vid muntorrhet bör du tänka på:

• att undvika söta drycker som läsk och juice, drick istället vatten
• Xerodent, Salivin, Xerogel med flera produkter ökar salivproduktionen och kan köpas på apotek receptfritt.
• att borsta Dina tänder varje dag och använd tandtråd, besök tandhygienist eller tandläkare regelbundet. 

Det är skillnad mellan olika läkemedel och vissa kan leda till ökad aptit och viktuppgång medan andra inte påverkar vikten i lika stor utsträckning.

För att undvika ytterligare press på såväl kropp som själ så kan du tänka på följande:

• att äta frukost, lunch, middag samt två mellanmål för att upprätthålla en bra mättnadskänsla under hela dagen
• att ät frukt istället för sötsaker såsom godis, kaffebröd, chips och glass.
• att undvika söta drycker - drick vatten istället. 
• att röra på dig, försök hitta en motionsform som just Du gillar och kan utföra ett par gånger i veckan - kan vara promenader, cykling eller simning.

Dåsighet kan vara en biverkan av vissa antipsykotiska läkemedel. Det är extra viktigt att tänka på om du kör bil eller har ett arbete som kräver stor uppmärksamhet. Det finns nu läkemedel som inte ger dåsighet. En annan vanlig biverkan är förstoppning som du kan lindra genom att äta frukt och grönsaker, motionera och att dricka mycket vatten. Ibland uppstår även biverkningar som påverkar dina motoriska funktioner och då kan man tillfälligt behöva sätta in läkemedel för att lindra besvären.

Som med all läkemedelsbehandling är det viktigt att kommunicera med behandlande läkare, oavsett om du själv är drabbad eller anhörig.  Människor kan reagera olika på läkemedel. Ett läkemedel som ger biverkningar hos en person behöver inte ge göra det hos en annan. Man kan reglera dosen och även sätta in läkemedel som motverkar själva biverkningarna. Är du osäker ska du prata med din läkare så att ni gemensamt kan komma fram till en god behandlingsplan som ska underlätta livet för dig så att du kan leva få bra som möjligt med diagnosen schizofreni.

Läs mer om schizofreni »    Sponsrad länk

Att vara anhörig

Som anhörig till en person som lever med schizofreni kan livet vara upp och ner. Innan själva diagnosen ställts kan det vara påfrestande när du har fler frågor än svar. Det är därför bra att vara uppmärksam och lära sig känna till eventuella varningstecken.

När diagnosen väl har ställts, engagera dig så gott du kan i behandlings- och vårdplan. Ställ frågor och krav, våga be om hjälp. Eftersom det är individuellt hur behandlingen fungerar är bra om du som anhörig är delaktig i vården. Det innebär allt från sociala kontakter till själva läkemedelsbehandlingen som i sig är viktig för att minska risken att återinsjukna. Det finns också gott om nätverk för dig som är anhörig, där kan det vara bra att både dela med sig men även höra från andra i samma situation och tillsammans utbyta erfarenheter kring schizofreni. 

Att leva med schizofreni

Schizofreni är ofta ett livslångt handikapp där det är avgörande att få bra vård. Många patienter lever ett väl fungerande liv efter att de fått rätt behandling och stöttning i vardagen.

Precis som det finns riskfaktorer finns det även goda faktorer som påskyndar ett tillfrisknande och även förebygger insjuknanden, det är goda sociala relationer, korrekt och regelbunden medicinering och stöd från vård och omgivning. Precis som för den som är anhörig är det bra att du som drabbas ställer så många frågor som möjligt och, om möjligt, engagerar dig i din vårdplan. Du är inte ensam utan tillsammans skapas de bästa förutsättningarna för en hållbar livsstil för dig med schizofreni. 

--