Ulcerös kolit är en vanlig inflammatorisk sjukdom som orsakar inflammationer och sår i tjock- och ändtarmen. Symtomen vid ulcerös kolit utvecklas ofta gradvis och kan förvärras med tiden. Det finns effektiv behandling så att det är viktigt att patienten berättar om sina symtom.
Idag kan man inte ge några allmänna råd hur man skall undvika att få i ulcerös kolit. Man vet att rökare som slutar har en ökad risk att få ulcerös kolit, men med tanke på den risk rökning är för hälsan kan rökning trots detta inte rekommenderas. Rökning ökar dessutom risken för att insjukna i Crohns sjukdom. Omkring 30 000 personer i Sverige har ulcerös kolit och det är något vanligare hos män.
Se symtomen på Ulcerös kolit » Sponsrad länk
Symtom på Ulcerös kolit
Ulcerös kolit kommer vanligen smygande i 20-30 årsåldern och börjar från ändtarmen och går uppåt i tjocktarmen. Vanliga symtom är återkommande perioder med blodiga och/eller slemblandade diarréer och magsmärtor. Smärtor långt ner till vänster i buken som går över efter tarmtömning är också vanligt. Även om en liten del av tarmen är inflammerad kan det ge mycket symtom. Vid mera uttalad sjukdom kan feber, illamående, viktminskning, uttalad orkeslöshet och magsmärta förekomma. Ibland drabbas även andra delar av kroppen av inflammation. Vanligast är att man får problem med lederna, ögoninflammation eller hudförändringar.
Typiskt för ulcerös kolit är att perioder med besvär varvas med perioder då man mår bra (så kallade skov). Symtomen varierar beroende på hur kraftig inflammationen är, och hur stor del av tarmen som är angripen. En annan inflammatorisk sjukdom är Crohns sjukdom, som kan drabba både barn och vuxna. Vid ulcerös kolit begränsas inflammationen till ändtarmen och/eller tjocktarmen, till skillnad från Crohns sjukdom, som kan drabba hela magtarmkanalen. Det är vanligt att man vänjer sig vid magbesvären när man har ulcerös kolit och tar dem för givet, men det finns idag effektiv behandling.
Hur diagnostiseras Ulcerös kolit?” » Sponsrad länk
Behandling av Ulcerös kolit
Vilka läkemedel man kan använda beror dels på sjukdomens svårighetsgrad och dels på var i tarmen inflammationen finns och hur utbredd den är. Kombinationer av olika läkemedel är vanlig och vissa läkemedel används bara kortare perioder. Det är också viktigt att komma ihåg att vi alla är olika och det som fungerar för någon kanske inte alls fungerar för en annan person.
Kortison: Vid akut inflammation används oftast ett kortisonläkemedel som sedan trappas ned under ett par månader. Effekten är kraftig och kommer relativt snabbt men begränsas av biverkningar vid långvarig behandling
Sulfasalazinpreparat och 5-ASA: Vid lindriga till måttliga besvär används ofta sulfasalazinpreparat som innehåller sulfa och 5-aminosalicylat (5-ASA) eller läkemedel som enbart innehåller 5-ASA. Effekten kommer långsamt. Biverkningar förekommer men är relativt ovanliga.
Immunmodulerande läkemedel: Vid långvariga eller svåra besvär används immunmodulerande ämnen som till exempel azatioprin eller TNF-hämmare. Effekten är långsamt insättande. Allvarliga biverkningar kan förekomma.
Kirurgi: Kirurgisk behandling kan förekomma och innebär att tjocktarmen opereras bort. Vanligtvis kan man koppla ihop tunntarmen med ändtarmen, men ibland är ileostomi (påse på magen) att föredra.
Andra behandlingar - biologiska läkemedel
Vid inflammatoriska sjukdomar som ulcerös kolit har immunförsvaret reagerat fel mot den egna kroppen. En inflammation är normalt en bra försvarsreaktion mot fiender som till exempel virus eller bakterier. När vi utsätts för en attack aktiveras immunförsvaret och inflammationen tar hand om fienden. TNF (Tumör Nekros Faktor) är en molekyl som finns i kroppen med uppgift att starta och driva på den inflammatoriska reaktionen. Tyvärr blir det fel ibland och inflammationen riktas mot den egna kroppen. Vid ulcerös kolit är det i huvudsak slemhinnan i tjocktarmen som drabbas. Behandling med biologiska läkemedel blockerar TNF och dämpar därmed inflammationen. TNF-hämmare är oftast inte den första behandlingen man får, utan ges då andra medel inte haft tillräcklig effekt eller när sjukdomen har en hög inflammatorisk aktivitet.
Den nya behandlingen, TNF-hämmare, dämpar inflammationen och kan läka tarmslemhinnan vid ulcerös kolit. Effekten är kraftfull och kan komma mycket snabbt. Målet med behandlingen är att läka tarmslemhinnan så att man kan leva som vanligt och slippa skov trots sjukdom. TNF-hämmare används vid ulcerös kolit när besvären är måttliga till svåra och annan behandling inte har gett tillräcklig effekt. Allvarliga biverkningar och överkänslighetsreaktioner kan förekomma. TNF-hämmare fås antingen via infusion på sjukhus eller som subkutan injektion som man gör själv i hemmet (liknanden insulinpenna)
OBS! Skov är ett misslyckande i behandlingen - diskutera med din läkare hur du kan undvika att få fler skov.
Läs mer om behandling av ulcerös kolit » Sponsrad länk
Berätta om besvären för din läkare
Det är viktigt att tydligt beskriva hur man som patient upplever sjukdomen så att läkarna kan ge den mest lämpade behandlingen. En studie som publicerades i den medicinska tidskriften Inflammatory Bowel Disease april 2009 visade att gastroenterologer (specialister inom mage-tarm) underskattar besvären hos patienter med ulcerös kolit. Bland annat uppgav 62% av patienterna att sjukdomen gjorde att de hade svårt att leva ett normalt liv medan läkarna trodde att det bara var 36% som hade sådana besvär.
En annan viktig aspekt som kom fram i studien var att bara 42% av patienterna förstod att leva i remission (utan skov) innebar att man skulle vara helt utan symtom. Studien tydliggör man som patient måste berätta för sin läkare att man har besvär eftersom det finns effektiv behandling som läkaren då kan använda. Det finns alltså behandling som kan hålla majoriteten av patienterna helt besvärsfria.
Det finns idag tester man tar i hemmet (Kalprotektin-test) som kan förutspå kommande skov vilket gör att man kan påbörja behandling för att undvika skovet. Man tar då ett bajsprov och skickar in till lab och sedan får man svar via posten.