Skriv ut
Storasyskon uppvisar bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon.
Det visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Placering i syskonskaran påverkar
Enligt rapporten påverkar barns placering i syskonskaran personlighet och yrkesval. Bland annat såg man att storasyskon har bättre social förmåga än små syskon. De tenderar även att ha större uthålighet, initativförmåga, social mognad och känslomässig stabilitet.
Dessa egenskaper gör att de klarar sig bättre på arbetsmarkanden och då har större chans att hitta jobb och arbeta som chef.
Större chans att bli chef
Du som är förstfödd har omkring 20 procent större chans att vara chef om man jämför med yngsta syskonet i en syskonskara på tre. Däremot visar rapporten att småsyskon oftare driver eget företag.
En av rapportförfattarna, Björn Öckert, säger i en kommentar att man inte kan avgöra om just det beror på att småsyskon är mer riskbenägna och kreativa eller om de har svårare att hitta jobb. En annan aspekt är vilka kön som dina syskon har, ju fler äldre syskon av samma kön, desto sämre går det för dig som är yngre, enligt rapportförfattarna.
Miljöfaktorer påverkar
Rapporten konstaterar att den förbättrade sociala förmågan hos storasyskon enbart berodde på miljöfaktorer, föräldrar tycks helt enkelt engagera sig mer i storasyskon jämfört med yngre syskon. Det kan också vara en viktig förklaring till att storasyskon gör andra yrkesval än småsyskon enligt Erik Grönqvist, en annan av rapportförfattarna.
Rapporten visade även att småsystrar i större utsträckning än storasystrar har kreativa jobb. Småsyskon lägger däremot mindre tid på att läsa läxor, läser färre böcker, tittar mer på teve och spelar mer dataspel.
Stor betydelse för hur det går på arbetsmarknaden
Sociala förmågor har stor betydelse för hur det går för människor på arbetsmarknaden. Forskarna har varit intresserade av hur personligheten formas och vilken betydelse barns uppväxtförhållanden och relationer inom familjen har.
– Syskon har i genomsnitt samma genetiska förutsättningar. Genom att studera hur placeringen i syskongruppen påverkar individen kan vi bättre förstå hur skillnader i uppväxtmiljö påverkar människors chanser i livet, säger Björn Öckert.
Fakta studien
Studien är den första som kan fastställa trovärdiga orsakssamband mellan syskonordning och personlighet. Den baseras på stora och representativa urval med uppgifter om personlighet och yrke, och jämför syskon med olika födelseordning inom samma familj. Information om personlighet för mer än en halv miljon bröder kommer från mönstringen för åren 1969–2000, och information om yrkesval för omkring 1 400 000 syskon kommer från SCB för perioden 1996–2009. Dessutom finns uppgifter om aktiviteter i och utanför skolan från UGU-databasen (urvalsundersökning elever födda 1967–92).