Drygt 350 000 människor har diabetes i Sverige, alla typer. Det är mellan tre och fyra procent av befolkningen. Av dessa har tio till femton procent diabetes typ 1.
Diabetes anses vara en folksjukdom och det finns två vanliga diabetesformer. De benämns typ 1 respektive typ 2.
Typ 1 diabetes– de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln (betacellerna) förstörs helt. För att överleva måste insulin injiceras.
Typ 2 diabetes– betacellerna kan inte producera tillräckligt med insulin när det behövs, till exempel vid måltid. Dessutom har insulinet sämre effekt, så kallad insulinresistens. Insulinresistens i fettvävnaden gör att fettet rusar ut i blodet och fettsyror kommer till levern och musklerna där de lagras och påverkar insulinkänsligheten negativt.
Vad är orsaken till typ 1 diabetes?
Man vet inte exakt orsaken till typ 1 diabetes. Det finns genetiska anlag, men även om man har dessa behöver man inte utveckla diabetes. Till exempel om en enäggstvilling får typ 1 diabetes behöver inte den andra få det. Många som får typ 1 diabetes tycker att det är konstigt att inte någon annan i släkten har det. För att få typ 1 diabetes krävs både genetiskt anlag och miljöpåverkan i form av exempelvis:
1. virusinfektion som påverkar betacellerna
2. att vi har det för rent i dag jämfört med förr (den så kallade hygienhypotesen)
3. att vi idag har för lite tarmbakterier
4. snabb viktuppgång/tillväxt
5. svår stress som exempelvis vid ett dödsfall
Typ 1 diabetes - behandling
Den som har 1 diabetes behöver få insulin via spruta eller pump som behandling. Insulinpump börjar bli allt mer vanligt. Fördelen med pump är att man behöver sticka sig mindre ofta och att blodsockerkontrollen kan bli bättre, då insulindoseringen efterliknar den fysiologiska insulinfrisättningen. Pumpen kan ibland även styras med en fjärrkontroll, vilket underlättar för den som inte vill plocka fram pumpen eller vill hantera insulindoseringen diskret.
För personer med typ 1 diabetes är det extra viktigt att ha goda sömnvanor, äta bra kost och motionera för att må bra. Det är viktigt att ha en dialog med omgivningen - det vill säga att fråga friskt, prata med vården om det uppstår problem och informera om att du eller ditt barn har diabetes. Det finns även tillgång till en hel del bra informationsmaterial kring vad som kan hända om man får problem med sin diabetes och vilken hjälp man behöver få. Då kan omgivningen även lära sig mer om diabetessjukdomen. Dialog är med andra ord en del av helhetsbehandlingen.
Insulinpump kan ge mer frihet
En insulinpump är ett tekniskt hjälpmedel för den som lever med diabetes typ 1. Inte större än en liten mobiltelefon doserar pumpen insulin jämt fördelat under dygnet genom en slang och kanyl som byts varannan till var tredje dag. Insulinpumpen erbjuder möjlighet att bättre efterlikna kroppens egen insulinproduktion och ger därför den som har diabetes, barn som vuxen, en möjlighet att leva sitt liv lite enklare.
Allt fler uppskattar möjligheterna med pump istället för sprutor och det påverkar även marknaden med kontinuerlig utveckling av insulinpumpar som erbjuder nya möjligheter. Att alltid ha insulinet med sig och kunna skräddarsy behandlingen efter det egna behovet lyfts fram som några av fördelarna. I pumpen lägger man in sinapersonliga inställningar, och får därefter hjälp att anpassa dosen efter måltidens sammansättning och tillfälle (till exempel vid fysisk aktivitet eller sjukdom).
En pump som har fjärrkontroll ger användaren möjlighet att förutom att hantera pumpens alla funktioner diskret även analysera information om diabetesbehandlingen, såsom blodsocker, insulindoser, kolhydratsintag och hälsohändelser utan att ta fram pumpen. 
Blodsockermätare för dig med diabetes
Blodsockermätare har bidragit till att man själv kan lära sig vad som påverkar blodsockret. Värdena kan även föras över till datorn för att kunna få kontroll på blodsockret över tiden. Blodsockret mäter man när man själv vill, genom ett litet blodprov i fingret. Numera finns även kontinuerliga blodsockermätare där blodsockret mäts och registreras automatiskt var femte minut – dessa är dock mycket kostsamma och subventioneras endast för en liten grupp personer som har en svårinställd diabetes.
Forskning kan förenkla och förbättra möjligheterna
Bättre behandling, striktare målvärden, bättre kontroll av blodsocker, blodtryck och blodfetter bidrar till att minska komplikationer i samband med diabetes. 14 november varje är det Världsdiabetesdagen. Då uppmärksammas forskning och framsteg inom diabetes och diabetesbehandling extra mycket – man lägger även mycket fokus på livskvalitet.
Med hjälp av dagens behandlingsmöjligheter har risken för komplikationer i samband med graviditet minskat. Möjlighet till god kontroll innan och under graviditeten gör att chansen att föda friska barn blir nästan lika stor som för vilken kvinna som helst.
Man forskar även på nya vacciner för att förhindra utvecklingen av diabetes. Målet är att hitta ett vaccin mot antikropparna som förstör betacellerna i immunförsvaret. Om man kan gå in tidigt med ett sådant vaccin till rätt person kan man troligen förhindra diabetes eller få en mer lindrig sjukdom med färre komplikationer.
Företag använder även forskning och teknik för att ta fram nya hjälpmedel som bättre och mer effektiva insulinpumpar som kan användas för att underlätta för såväl vuxna som barn som lever med diabetes. Tekniken, forskningen och vården strävar för att personer med diabetes typ 1 ska kunna leva på så gott som samma villkor och med samma livskvalité som alla andra.
Mer läsning: