Glaskroppsgrumlingar, även kallat ”floaters” eller ”svarta flugor”, uppstår när glaskroppen, en genomskinlig geléaktig massa i ögat, blir mer vattnig
Glaskroppsgrumling brukar synas som punkter/”flugor” eller små trådar som ser ut som maskar som är gråsvarta och lite halvt genomsklinliga. De kan också uppfattas som streck eller ringar i synfältet. Ibland kan grumlingarna också se ut som om de vore smuts på glasögonen. Glaskroppsgrumlingar brukar uppstå när man blir äldre som en del av det naturliga åldrandet. Det är ovanligare hos de som ännu inte fyllt 40 år.
Vad är glaskroppen?
Glaskroppen sitter fast i ögats näthinna och består till ca 98-99% av vatten. Resten är främst hyaluronsyra och ett nät av lösa kollagentrådar. Det är en genomskinlig geléliknande massa som finns i utrymmet mellan näthinnan och ögats lins. Glaskroppen börjar sjunka ihop när vi blir äldre. Samtidigt blir vävnaden som fäster den i näthinnan svagare.
När detta händer kan glaskroppen lossna från näthinnan, så kallad glaskroppsavlossning.
Orsaker till glaskroppsavlossning
Den dominerande orsaken till grumlingar/”floaters” är åldrande där glaskroppen drar i näthinnan, så kallad glaskroppsavlossning. I de allra flesta fall är detta en naturlig del av åldrandet som inte innebär några hälsorisker.
Vad som händer är att det bildas ihopklumpningar av kollagenfibrer inuti glaskroppen och dessa uppfattas som trådar/prickar, som följer ögats rörelser.
Symtom vid glaskroppsavlossning
Glaskroppsavlossning kan komma plötsligt och det brukar inte göra ont. Om man har haft glaskroppsavlossning i ett öga är det vanligt att det snart uppstår även i det andra ögat.
Vanliga symtom vid glaskroppsavlossning
- Rörliga punkter, streck eller ringar i synfältet
- Blixtar längst ut i synfältet
- Större rörliga sotflagor
- Disig syn
Eye floaters är vanligare hos de som är närsynta, har opererats för grå starr eller upplevt någon typ av trauma mot ögat.
Behandling av glaskroppsavlossning
Vanligtvis behöver man inte behandla ”floaters”. Glaskroppsgrumlingarna brukar försvinna efter en tid, eller så vänjer man sig vid dem. Om grumlingarna är i vägen för synfältet kan du testa att titta upp och ned några gånger. Det brukar göra att de flyttar på sig. Utifall dessa så kallade floaters blir alltför besvärande och blir stadigvarande under lång tid så finns det sedan 2019 ett kosttillskott som visats kunna reducera besvären av floaters. I studien som involverade över 450 patienter visade det sig att majoriteten av patienterna fick mindre besvär av sina ”floaters” efter 3 månaders tablettbehandling. Kosttillskottet finns i dagsläget endast hos vissa optiker samt att köpa från tillverkaren. Utifall besvären inte avtar finns det en tablettbehandling som i en studie har visat sig minska förekomsten av ”floaters”.
I sällsynta fall kan glaskroppsavlossning förutom leda till glaskroppsgrumlingar, även leda till näthinneavlossning och hål i näthinnan om den inte behandlas. Hål i näthinnan är ett besvär som till skillnad från glaskroppsavlossning behöver behandlas. Av denna orsak är det viktigt att du blir undersökt av ögonläkare om du i samband med dina första glaskroppsgrumlingar upplever kraftiga blixtar.
Att laga näthinnan är en laserbehandling som tar ungefär tio minuter på en ögonmottagning.
Diagnos vid glaskroppsavlossning
För att se om du har glaskroppsavlossning tittar läkaren på dina ögon med ögonmikroskop. Undersökningen görs med en lampa och ett förstoringsglas. Ibland kan du som undersöks behöva ögondroppar, eftersom din pupill kan behöva vidgas.
Du sitter på ena sidan av ögonmikroskopet med stöd för hakan och pannan så att du är helt stilla. På andra sidan sitter läkaren och tittar på dina ögon. Ljuset från mikroskopet kan upplevas som bländande.
Att leva med glaskroppsavlossning – hur länge har man dem?
Efter att du försäkrat dig om att det är en glaskroppsavlossning behövs ingen ytterligare behandling.
Glaskroppgrumlingar brukar försvinna av sig själva inom några månader. Att leva med besvären kan istället handla om att vänja sig vid grumlingarna.