Myelom är den näst vanliga blodcancerformen och är en cancersjukdom som uppstår i din benmärg. Trots att sjukdomen är kronisk finns det i dag insatser som kan hjälpa de allra flesta att bli bättre och uppnå en god livskvalitet.
Över 500 nya fall av myelom diagnostiseras varje år i Sverige och de flesta patienter är över 65 när de drabbas av sjukdomen. Myelom är förhållandevis ovanligt före 40 års ålder. Sjukdomsförloppet skiljer sig från person till person men överlevnaden har med hjälp av nya behandlingsmetoder förlängts och idag kan allt fler patienter leva längre utan symtom.
Det här är myelom
I din benmärg bildas röda blodkroppar, olika former av vita blodkroppar och blodplättar (trombocyter). En slags vita blodkroppar kallas plasmaceller och är en del av din kropps immunsystem. De har som uppgift att producera antikroppar som hjälper oss att försvara oss mot infektioner. Om en plasmacell omvandlas till cancer och plötsligt börjar dela sig okontrollerat uppstår myelom.
Äldre personer löper ökad risk att drabbas av myelom och sjukdomen förekommer inte alls hos barn eller ungdomar. I sällsynta fall kan personer under 40 år drabbas men de allra flesta är över 65 vid diagnos. Det är något vanligare att män drabbas och den egentliga orsaken finns inget enkelt svar på även om man forskar kring detta. Att cellerna omvandlas till tumörceller är vad som sker men varför detta uppstår vet man inte. Sedan kan man se att det finns en viss ökad risk för myelom om man har någon nära släkting som drabbats samt att vissa yrkesgrupper, exempelvis lantbrukare och yrkeschaufförer, är mer drabbade än andra. Sjukdomen verkar bero på flera faktorer som samverkar.
Riskfaktorer som kan spela in vid uppkomst av myelom
- Hög ålder
- Arv
- Joniserande strålning
- Miljöfaktorer
Symtom vid myelom
I ett tidigt skede är det få som känner av några symtom men allt eftersom sjukdomen fortskrider uppstår många gånger smärtor i rygg eller bröstkorg. Smärtan kan även förekomma i armar och ben och förvärras ofta vid rörelser. Myelomcellerna bidrar till att bryta ner benet vilket leder till att skelettet blir urkalkat och skört vilket leder till smärta.
Det ökande antalet plasmaceller påverkar normala blodceller genom att konkurrera ut dessa och slår dessutom ut benmärgsfunktionerna, kroppens försvar försvagas vilket leder till ökad känslighet för infektioner. Några andra vanliga symtom:
- Lättare att få blåmärken
- Blodbrist
- Trötthet och orkeslöshet på grund av blodbrist
- Smärta i framförallt rygg och bröstkorg
- Lättare att få frakturer
- Nedsatt känsel till följd av att plasmacellstumörer trycker på ryggmärg och/eller nerver
- Förvirring
- Förstoppning
- Ökad törst
- Ökad urinproduktion
De sista fyra symtomen uppstår som resultat av att kalciumhalten i blodet ökar vid myelom. Myelom orsakar relativt ofta även njursvikt.
Diagnos vid myelom
En vanlig orsak till att man upptäcker myelom i ett tidigt skede är att man vid upptäckt av hög ”sänka” eller lätt blodbrist har valt att utreda ytterligare och då upptäcker sjukdomen ibland redan innan symtom uppstår.
För att ställa en säker diagnos behöver man under lokalbedövning ta prov på benmärgen, man kan då se om det finns en onormal ökning av antalet plasmaceller i benmärgen. Myelomcellerna är vanligen lätta att känna igen vid mikroskopisk undersökning. Blod- och urinanalys hjälper till att berätta hur njurarna mår och om ett onormalt protein kallat M-komponent förekommer i blod och urin. Det har nämligen visat sig att 80 procent av patienter med myelom har detta protein i blodet. M-komponentens storlek avspeglar antalet tumörceller och behandlingseffekter kan följas som en minskning i mängden av detta protein.
En röntgen visar om skelettet är skört eller urkalkat och det går även att se om skelettet har några sprickor eller om det finns hoptryckta ryggkotor. Diagnosen myelom ställs ofta först när man fastställt att det finns en ökning av sjuka plasmaceller och att M-komponenten finns i blodet och/eller urinen. Det finns dock en andel patienter som varken uppvisar symtom eller rubbningar, något som kallas asymtomatiskt myelom. En del äldre kan även ha ett tillstånd förkortat MGUS som innebär att det bara finns en liten mängd M-komponent i blodet, inga övriga symtom samt helt normala prover. Detta är ingen sjukdom men något som däremot kan utvecklas till myelom varför dessa patienter följs med regelbundna kontroller.
Behandling vid myelom
Behandlingsplanen vid myelom är individuell och baseras delvis på vilka symtom du upplever. Målet med behandlingen, eftersom sjukdomen är kronisk och inte botbar, är att få kontroll över sjukdomen och nå en stabil tillvaro med så få eller helst inga sjukdomssymtom alls.
Cytostatika Genom att sätta in cytostatika kan man störa celldelningen, särskilt hos celler som delar sig ofta (cancerceller). Cytostatika påverkar tyvärr även också de friska celler som delar sig ofta (blodbindande celler i benmärgen, slemhinneceller i mag- tarmkanalen och hårrötternas celler) vilket orsakar biverkningar.
Kortison Höga doser av kortison brukar ges till patienter med myelom då de på liknande sätt som cytostatika kan döda tumörceller. Det kan uppstå biverkningar till följd av kortisonbehandling så som svullnad, humörförändringar, besvär med sömn och magkatarr, något man motverkar med andra typer av läkemedel.
Bortezombid Ett nytt läkemedel som tagits fram specifikt för behandling av myelom är bortezombid. Det ges som injektioner efter ett schema, ofta kombinerat med kortisontabletter-. Det är en sorts cytostatika och kan påverka nerver (leda till domningar) och blodvärden.
Talidomid Talidomid kan komma att sättas in i kombination med cytostatika och kortison. Det ges som kapslar och bland biverkningarna finns även här domningar i händer och fötter men också trötthet och förstoppning. Risken för blodproppar ökar vid behandling med talidomid.
Lenalidomid Lenalidomid är en utveckling av talidomid och har en cancerhämmnade effekt och stimulerar din kropps eget immunförsvar. Det är ett så kallat immunmodulerande läkemedel som tas som kapslar tillsammans med kortison. Vid behandling med lenalidomid kan bland annat antalet vita blodkroppar sjunka, blodproppar uppstå tillsammans med trötthet, svaghet och förstoppning.
Pomalidomid Pomalidomid är en utveckling av talidomid och har likt lenalidomid en cancerhämmande effekt samt en förmåga att påverka kroppens eget försvar mot sjukdomen. Pomalidomid representerar det senaste och mest potenta immunmodulerande läkemedlet. Pomalidomid tas som kapslar tillsammans med kortison och har visat sig vara effektivt hos patienter som tidigare fått, och kan ha utvecklat resistent sjukdom mot bortezomib och/eller lenalidomid.
Bisfosfonater Då skelettet bryts ner vid myelom kan man behöva sätta in bisfosfonater som motverkar denna nedbrytning. Den här typen av medicinering påbörjar man tidigt och ges i form av antingen dagliga tabletter eller injektioner en gång i månaden.
Högdosbehandling med autolog stamscellstransplantation Man fryser ner stamceller som tagits från blodet och ger tillbaka stamcellerna i dropp. Dessa stamceller hjälper då de normala benmärgscellerna att återhämta sig efter att man givit höga doser med cellgifter som slår ut det mesta av den normala benmärgen. Den här behandlingen är den mest effektiva för patienter upp till 65-70 års ålder. Högdosbehandlingen ges i slutet av behandlingsplanen och syftet är att få bort så mycket som möjligt av tumörcellerna som finns kvar.
Allogen stamcellstransplantation Hos yngre personer kan man i vissa fall överväga allogen stamcellstransplantation. Man är osäker på effekten av detta och det är en metod man utför inom ramen för kliniska studier. Metoden innebär att du efter en intensiv cytostatikabehandling får stamceller från en frisk givare.
Strålning En snabbt smärtlindrande och tumörkrympande metod är strålning vilket är bra för dig som drabbas av smärta från bestämda områden. Det kan ge biverkningar som hudirritation och håravfall på de bestrålade delarna av kroppen men syftet med behandlingen är att få maximal effekt mot cancertumörerna samtidigt som man skadar de normala cellerna så lite som möjligt. Denna metod används främst för att minska skelettsmärta.
All behandling är individuell och baseras på din ålder, ditt hälsotillstånd samt tidigare behandlingar och hur utbredd sjukdomen är. Det vanliga är att sätta in en kombination av behandlingar för att få bort så många som möjligt av myelomcellerna. När man väl fått det brukar det vanligtvis bli en paus i behandlingen och man sätter åter in behandling om myelomet ger symtom igen. Uppehållet mellan behandlingarna kan variera från månader till år beroende på när och hur myelomet åter ger symtom.
Att leva med myelom
Ett cancerbesked är många gånger traumatiskt och det är vanligt att du känner av en oro redan innan behandling påbörjas. Försök ha en öppen dialog med behandlande läkare och se behandlingen som en aktiv kamp mot sjukdomen med mål att öka livskvaliteten för dig som är drabbad. Det finns en oro att man vid myelom är extra känslig för yttre infektioner men faktum är att om det uppstår infektioner kommer de i de allra flesta fallen inifrån. Att inte tappa det sociala umgänget är därför en del av själva behandlingen, att ta hand om dig själv. Är du orolig, tala med din läkare som kan råda dig i situationer då du är osäker.
Man brukar säga att det, trots cancersjukdom, är bra att hålla sig fysiskt aktiv och inte försjunka i sjukdomen. Tillsammans med behandlingsplanen är ju målet att du ska kunna leva ett normalt liv i den mån det går och därför är det bra att fortsätta med rutiner. Med hjälp av råd från en sjukgymnast kan du som har problem med smärtor ta fram en plan hur du, trots smärtan, ska kunna vara fysiskt aktiv.