IBS, som är en förkortning av irritable bowel syndrome, innebär att man har flera besvär som har att göra med mag-tarmkanalen. Det finns inget svenskt namn på denna sjukdom men kan benämnas med att man har funktionella tarmbesvär eftersom det ofta finns en rubbning i funktionen av tarmen. Åkomman smittar inte och kan heller inte utvecklas till cancer eller någon annan allvarlig sjukdom
IBS är vanligast hos kvinnor och börjar oftast i 30-40-årsåldern. Man vet inte varför sjukdomen uppstår.
Symtom och besvär på IBS
Om man har fått IBS är det ett par symtom som är mycket typiska för denna sjukdom. Man får ont i magen vilket går över när man tömmer tarmen. Man kan växla mellan förstoppning och diarré samt att det även är vanligt att man har gasbesvär och inte känner sig klar trots att man nyss varit på toaletten. Dessa besvär ska ha förekommit under en längre period än vad en vanlig magsjuka gör.
Men det finns även andra besvär man kan uppleva i samband med denna åkomma. Utöver att tarmen känns irriterad kan det också kännas i matstrupe och magsäck vilket i sin tur kan leda till att man känner sig illamående. Andra kroppsdelar som kan få en ökad retbarhet i samband med sjukdomen är könsorgan och urinvägar. Det kan leda till att man behöver kissa oftare och det kan därför ibland förväxlas med blåskatarr. Man kan även känna det som om man har ett tryck i underlivet. Kvinnor med IBS kan också känna av smärta under samlag samt få mycket kraftig mensvärk.
Andra symtom som kommer på grund av att man har ont i magen och är orolig är hjärtklappning, svettningar, huvudvärk samt att man kan känna av en stor trötthet.
En läkare tar flera prover för att fastställa diagnosen och man delar in sjukdomen i undergrupper beroende på avföringens konsistens. De diagnoser som finns är förstoppnings-IBS, diarré-IBS samt blandad IBS.
Behandling av IBS
Det fungerar ofta så att man har återkommande besvär av olika grad under flera år. Dessa kan lindras genom att man undviker viss mat. Det finns ingen medicin som botar åkomman men däremot finns det läkemedel som minskar besvären. Alla råd gäller givetvis inte alla former av IBS utan man får själv testa sig fram vad som fungerar och inte fungerar för en själv. Men ofta fungerar regelbundna toalettbesök och motion för alla.
Man bör söka vård om man inte tycker att besvären lindras av egen behandling och om det stör ens dagliga liv. Man bör även kontakta en vårdcentral om man är över 50 år och får besvär som tidigare inte funnits, om man då till exempel snabbt går ner i vikt eller tappar sin aptit, får diarré som håller i sig längre än en vecka eller om man har blod i sin avföring eller att avföringen är svart.
IBS kan även leda till att man får depression, att man känner sig stressad och orolig vilket i sin tur leder till fler besvär. Man bör därför tänka över sin livssituation och se om det finns faktorer man kan ändra på för att lätta på besvären.